Hej det var inte igår! Februari kom och gick, var innehållsrik. I skolan höll vi på med essäskrivande och i världen, ja världen. Där är det övervägande dystert, stundtals känns det ganska hopplöst. Jag skulle kunna skriva många ord om det men jag orkar inte, inte nu. Eller är det just vad jag behöver? Mår… Läs mer Februari
Har gått och blivit journalist? Litegrann iallafall. I sju veckor. Bor gratis hos mina föräldrar och cyklar till bussen varje morgon för att jobba. Ha morgonmöte, kolla mejl, boka in möten. Träffa människor som har saker att berätta. Skriva ner det de berättade så att det blir en läsbar och förhoppningsvis läsvärd artikel. Och så… Läs mer Åtta till fem
I snart tre veckor har jag varit på en plats som saknar wifi. Vad den inte saknar är Ja var ska jag börja? Umgänge, samarbete, högt i tak småkryp, knarrgolv, lågt i tak (bokstavligen) aldrig behöva vara ensam alltid kunna vara själv skämma bort ögonen med Siljans-vy, timmerhus-vy, fina människor-vy svalor, sniglar och smultron nakenbad… Läs mer Bland svalor, sniglar och smultron
Förra helgen, innan temperaturen sköt i höjden, var jag i Jönköping. Bussresan dit kantades av kulliga lövskogar och vitsippor på vänster sida, Vättern på höger, promenaderna i stan kantades av en hel del pittoreska trähus. Jag skämdes lite som inte vetat att det är så vackert i södra vätterbygden. I Jönköping bor… Läs mer Jönköping
Jag har en svullen fot. Sedan 24 april har den varit svullen och det suger. Likt de flesta gånger jag har någon fysisk åkomma, har det troligen med löpning att göra. Nån slags överbelastning. Att jag knöt skorna för hårt. Kanske. Det märkliga är att det inte gör ont. Jag kan springa om jag vill… Läs mer Foten, blommorna & träden
Snart tre års studier i miljövetenskap har lärt mig att jag vill jobba med musik och skrivande. Mina bästa dagar är ju såna när jag lyckas klämma in tid för de sakerna. Man ska göra det som får en att må bra. Några nätter innan min 25-årsdag drömde jag att jag ömsade skinn. Det var… Läs mer Ömsa skinn
Snö som smälter direkt men lik förbannat fortsätter falla, mörker, kyla, en massa bilar som kör utanför fönstret hela tin, en usel regering, en visserligen intressant men torr och svår kurs (miljörätt). Jag vill gömma mig under ett täcke och sova tills det blir vår. Eller vara fem år gammal tills det är vår. Eller… Läs mer Känslovrak
Jag visste egentligen. Läkarens ord, bortsett från det där om låga järnnivåer, var egentligen bara bekräftelser: värdena ser bra ut, jag är frisk, jag är normal. Bekräftelser men jag började gråta av lättnad och… ja tacksamhet. Så härmed vill jag framföra ett tacksamhetstal till kroppen. Tack och förlåt, kroppen. Tack för att du lever och fungerar.… Läs mer Tacksägelse
Saker jag har frågat mig sen elfte juli. Hur länge kan man ligga ner innan man får liggsår? Hur länge kan man ligga ner innan ens muskler förtvinar? Hur kraftigt kan man hosta innan lungorna sprängs? Hur lång tid tar det att tömma en kropp på blod genom näsan? Jag är väl lite dramatisk. Lite… Läs mer 234 kilometer för långt sydväst
Tiden, (eller egentligen livet, men det känns lite pretentiöst att säga livet) är som ett gäng vänner som inte har setts på ett tag som ses samtalsämnen avlöser varandra man måste avbryta för att själv få nåt sagt hinna med jag hinner inte med. Vad jag försöker säga är att jag har så mycket… Läs mer Ta hand om sig
